Nu ar det i alla fall bara tva dagar kvar!

I lordags vaknade jag aterigen med magsjuka, denna gang med ganska kraftiga magsmartor. Ah tankte jag och struntade i det, man behandlar ju inte magsjuka om det inte ar riktigt allvarligt i Sverige sa det har borde ju kunna ga over anda. Det var namligen sa att vi skulle mota upp med Fanny och Maria som vi traffade i Quito i Atacames, den stora stranden som ligger 30 min fran oss. Det blev ett mycket kart aterseende med grymt strandvader. Vi bodde pa ett riktigt sjysst hostel med pool och allt. Slappade i solstolarna hela dagen. Pa kvallen gick vi ut och at pa en restaurang som visade vara kanske Ecuadors samsta. Tobias hade fullt med langa svarta har i sin mat, Marias pasta var overkokt och smakade inget, Fannys tallrik med pommes inneholl aven friterade bitar av kyckling (hon var ocksa magsjuk och inte sa sugen pa kyckling) och jag som bestamde mig for att bara ata ris for min mages skull fick bita samman kakarna hart da riset var langt ifran fardigt. Maria styrde upp det hela och snackade med servitoren sa vi slapp betala. Efterat var det ganska kul att skratta at det :) Det var riktigt skoj att fa traffa lite kompisar och umgas igen men helgen blev tyvarr kort. Pa sondagsmorgonen efter ett dygn med 17-18 toalettbesok och konstanta magkramper gav jag upp och jag och Tobias akte hem och akte till doktorn dar det blev ny antibiotikakur.
Nu ar det i alla fall inte sa langt kvar tills vi ar klara har i Esmeraldas, pa onsdag paborjar vi var semester. Det har varit en grym upplevelse men jag maste erkanna att det kanns valdigt skont att det snart ar over.

Frukostar och farsan

Vi brukar vakna vid sjutiden jag och Tina ata en ganska vanlig frukost (det narmaste svenskt som vi kommer). Vid halv 8 gar Tina till jobbet och jag gar lite senare. Precis innan jag skulle ga sa har mamman och dottern fyllt grillen med kol och tant pa. Dom hejar glatt god morgon och visar en skal med massor av marinerat kott! Visst sag det gott ut men att ata det till frukost kl 07.30 pa morgonen vette fan... det ar tydligen status att ata kott har, det marker man.

Forresten jag kom pa det for nagra dagar sedan nar jag fick veta att de var mitten av mars nu. Forlat pappa att jag missade din fodelsedag! Man har ingen aning vad det ar for datum har utan jag trodde typ att det fortfarande var februari. Jag ska forsoka ringa snart!

Same same but different

Jag blev positivt overraskad av hur bra allting fungerade nar jag borjade pa sjukhuset, det var liksom mer modernt an jag forestallt mig. Aven om utrustningen inte ar lika modern som i Sverige sa funkar allt. Vissa saker skiljer sig dock fran hemma...

Patienterna skiljer sig framst avseende alder. De flesta forstfoderskorna har ar 17-18 ar. Ar man over 30 sa betraktas man som gammal (i samhallet inte sa mycket pa sjukhuset). De steriliseringarna jag varit med pa har varit kvinnor mellan 28-32 och anledningen har alla ganger varit att de redan fott 7-8 barn.

Jag forvanas standigt over personalen, vad man sager till och infor patienterna. Det ar inte ovanligt att man dommer patienterna och sager till dom att de borde fatta battre och inte skaffa sa manga barn eller att de ar overviktiga (sant man in sverige vantar med och saga innan patienten gatt ut). Det ar ocksa vadligt vanligt att man diskuterar sina egna privata affarer/problem med sina kollegor infor patienten som ligger dar och har ont. Mobiltelefonen ar ocksa alltid med - det rings och smsas flitigt mitt under operationer och patientsamtal. Sekretess ar nagot som inte verkar existera. Har diskuterar man intima grejer med patienten nar det ar flera andra patienter i samma rum. Det hander ocksa att man diskuterar patienter med andra patienter eller personal som inte alls har med patienten att gora. Det funkar sa har men det hade nog inte gatt hem i sverige.

Angande hygienen sa ar de valdigt noga med tvatt och sterilhantering vid operationer och de anvander alltid sterila handskar vid gynundersokningar men det finns vissa brister! All kvinnlig personal (typ 80% som jobbar har) har orhangen, armband, klockor pa sig vid undersokningar, pa operationerna osv. I undersokningsrummen har man bara ett vanligt lakan pa sangarna och dessa byts typ aldrig. Nar man kollat bebisens hjartslag med ultraljud pa megn sa torkar man inte bort gelen och spritar av som hemma utan man samlar upp all gele man anvant for att anvanda till nasta patient. Mysigt.

Tid verkar de ha gott om. En konsultation med en lakare, vanliga rutinkontroller fore och efter forlossning tar mellan 45 min och en timme. Da diskuteras patienten men lika stor del lakarens privatliv eller samhallspolitik. Da det inte finns nagot att gora sa spelar lakarna spel pa datorerna eller kollar filmer pa internet. De klagar pa att de har for daligt betalt men kan ju bero pa att de ar jakligt overbemannade!

Den storsta skillnaden jag forvanas over som inte ar kulturell utan mer hur samhallet fungerar ar vem som betalar och fixar material pa sjukhusen. Det ar patienterna! Innan en operation sa far patienten en lista pa vad hon ska kopa - t.ex. smartstillande, forband och en kateter. Vissa grejer star sjukhuset for, typ kompresser, utrustning osv men mycket far patienterna fixa sjalva. T.ex. om patienten inte kopt smartstillande och far valdigt ont under operationen sa far hon inget utan da skriver en lakare ett recept och patientens anhoriga far gar och kopa pa apoteket och sedan komma tillbaka sa hon kan fa sina mediciner. Valdigt annorlunda mot sverige!

Nu kanske det later som ett jattekonstigt stalle jag hamnat pa men det ar ju sa har overallt i ecuador antar jag. Det ar valdigt charmigt har pa den lilla kliniken maste jag anda saga. Igar var det tva kvinnor som skulle foda samtidigt och det har de inte riktigt kapacitet for (ja det ar litet!). Sa da fick de foda bredvid varandra i forlossningssalen, en pa en vanlig undersokningsbrits och all personal inkl staderskorna fick hjalpa till. Dock var det bara sma tjejer som jobbade (mindre an mig) sa nar inte bebisen ville komma ut fick vi ringa efter dorrvakten som ocksa fick hoppa in och hjalpa till att pressa ut ungen. Charmigt :)

Dagens engelskalektion

hablar - speak
correr - run
bailar - dance
vivir - live
comer - eat
escribir - write

Hablo español - I speak Spanish
El come pescado - He eats fish
Escribes un libro - You write a book
Le gusta bailar - He likes to run

Dags for lite verb som synes. Nu ar klockan snart 15.00 och dags for lektion. Barnhemmet ligger bara nagra hundra meter bort sa man kan vandra till fots. En troja over huvudet mot varmen ar dock skont (kanske dags att kopa hatt/keps/basker/sylvester eller dylikt). Forresten, nar du laser detta farmor sa far du be Johan att oversatta! Chao

Canoa

I helgen kom vi antligen ivag till stranden. Vi kom med bussen harifran kl tre och det skulle ta 5-6 h. Vi var tvungna att byta buss tva ganger och var lite osakra pa om allt verkligen skulle klaffa da vi kom med sista bussen fran esmeraldas. Nar morkret kom borjade tina bli mycket nervos da det kandes som att vi aldrig kom fram. Men kl elva pa kvallen kom vi iaf fram till Canoa, lyckades hitta ett hostel snabbt och smidigt och vi dok i sang och sov lange med hjalp av var ac :) Pa lordagen var det lite molnigt sa vi knatade runt lite i stan (byn) och lag och laste lite i hangmattorna pa hostelet. Stan var liten och mysig men tyvarr var det inte sa mycket folk. Det var anda riktigt skont att for forsta gangen pa lange inte vara de enda turisterna och i centrum av allas blickar. Pa eftermiddagen kikade aven solen fram och vi fick ett par timmar pa stranden. Pa kvallen kakade vi hamburgare (god) istallet for ris som vi annars far till alla maltider. Pa sondagen blev det nagra timmar pa stranden. Vi tankte ta surflektioner men da tobias fortfarande ar lite kass sa avvaktar vi till nasta helg. Redan kl ett borjade vi den langa farden tillbaka. Forsta tva timmarna hamnade vi pa en gammal ecuadoriansk buss dar man sitter pa rad pa bankarna, riktigt cool aktur tyckte vi men inte vara rumpor. Det blev en kort men fantastisk skon helg. Gott att fa byta miljo lite. Nasta helg bar det av till nagon annan destination forhoppningsvis tillsammans med Fanny och Maria som vi traffade i Quito, ska bli riktigt skoj!

Dagens lardom

- "Man gar inte upp i vikt av att vara mer eller mindre magsjuk i fem veckor i strack."

Konsten att aka buss i Esmeraldas

Vi bor ganska bra i forhallande till var vi jobbar men ibland behover man ta bussen - da man har ont om tid, det sporegnar eller det ar kokande hett ute. Det finns en enda buss man kan ta sa det ar inte sa svart att veta vilken man ska ta. Det finns ett fatal hallplatser men dessa anvands inte i sa stor utstrackning utan man staller sig helt enkelt vid valfri plats vid vagkanten och vantar. Da bussen kommer vinkar man som en galning och hoppas att den stannar. Av och pastigning ska helst ske medan bussen fortfarande rullar sa att bussen smidigt kan kora vidare. Bussen kostar 25 cent och dessa ska man betala till killen som star i dorren langst fram samtidigt som man hoppar av bussen. For kvinnor med barn, gravida eller vitingar som jag och tobias gor de dock oftast undantag och stannar bussen helt vilket vi ar ganska glada over. For att komma till mitt jobb maste jag dessutom byta buss for att slippa en 15 minuters tur at ett annat hall innan den svanger dit jag ska. Sa for att slippa vanta pa bussar och riskera att bryta benen nar man ska hoppa av bussen sa valjer jag att ga till jobbet, tar kanske 20 minuter.

Nog om bussar. Vi mar helt klart battre efter sjukdomar. Tobias ar nastintill helt aterstalld men min mage verkar inte vara gjord av stal sa jag har det fortfarande lite jobbigt. Familjen vi bor hos ar anda valdigt gulliga och ser efter att vi har saker vi kan ata hemma i kylskapet och i sondags nar vi var daliga korde de runt i stan sakert en timme for att hitta en klinik som var oppen. Vi har varit lite deppiga pa sista tiden da vi varit sjuka och inte kunnat gora nagot men det bir nog andring pa det da vi hoppas komma ivag till nagon strand i helgen.

Sjuklingar...

Det blev ingen resa till stranden i helgen... Tobias fick lite feber och hosta i fredags sa vi bestamde oss for att stanna hemma da vi inte visste hur det skulle utvecklas. Pa lordagen var han fortfarande dalig och fick spendera dagen under en palm (inte fy skam) medan jag brande mig i solen. Rakor och ris pa en restaurang som sag sjysst ut trodde vi var ett sakert kort men nu i efterhand var det inte sa smart. Vi blev riktigt daliga i magen och fick besoka doktorn igar. Det blev en ganska saftig rakning och en hel arsenal med mediciner:

- Antibiotika
- Vatskeersattning som smakar hudkram
- Nan tablett som ska aterstalla bakteriefloran
- Ytterligare en tablett som jag inte vet vad det ar
- Hostmedicin och forkylningstabletter (?) mot Tobias hosta

Vi ar fortfarande inte helt bra men ska vanta till imorgon och om vi inte ar battre da ska vi ta lite blodprover. Tobias har ingen feber langre men hostar lite sa det verkar ha varit en forkylning. For tillfallet bestar var kost av brod, ris och kokta gronsaker sa det enda vi pratar om ar vad vi ska ata nar vi kommer hem! Vi far bara hoppas vi blir battre snart och satsa pa stranden nasta vecka.

Fran borttappad till assisterande kirurg :)

Har stiger man i graderna :) Nej da, men det kanns mycket battre pa sjukhuset denna vecka. Jag far nu ta hand om bebisarna sjalv efter kejsarsnitten eller forlossningen. Kolla sa att de andas som de ska, mata, vaga och kla pa. I mandags fick jag ocksa hjalpa till vid ett kejsarsnitt som andra assistent och sen assistera sjalv vid en sterilisering. Spanskan ar fortfarande svar men det gar battre. De har borjat fatta att jag inte ar sa bra pa spanskan och att de inte kan anvanda langa meningar, tex "Ring efter vakten och sag att han ska komma hit med babyns klader" blir "vakt, 3 ganger" sa fattar jag att jag ska ringa tre ganger pa lilla larmklockan. De senaste tva dagarna har varit riktigt skoj da det varit mycket att gora. Hoppas det fortsatter bara. Nu ska jag och Tobias aka och kolla biljetter till helgen da vi tankte aka ner en bit langs kusten for att sola och bada :)

Vart hem!

Nu har jag antligen tagit lite kort pa dar vi bor. I Quito bodde vi minst lika frascht som i Sverige men nu har vi gatt ner nagra trappsteg. Vi har i alla fall borjat vanja oss och kopt en skon flakt och lyckats fatt lite mer mat in i kylen sa vi t.ex kan gora omelett pa kvallarna, fint det! Det finns inga riktiga adresser har sa vi bor tydligen pa "Codesa, forbi bilfirman Benjamins, precis efter tredje korsningen pa hoger sida vid restaurangen". Har ar en bild pa motorvagen som vi bor bredvid och den gode farsan i familjen och hans kottaffar som Tina skrev om innan. Bilder pa rummet och lite mer ligger inne pa albumet!

Atacames

I helgen har jag och Tina vart pa kusten och glassat i staden Atacames. Det var en otrolig mysig stad med en grymt fin och lang strand. Pa lordagen tog vi faktiskt en loptur pa morgonen for forsta gangen pa nagon vecka, harligt. Sedan akte vi buss till Atacames med Carla och Jose. Langs stranden lag massar av restauranger, pubar och en lang marknad med smasaker. Vi gick runt lite, tog en ol, pratade och badade. Pa sondag akte jag och Tina hit igen fast sjalva. Jag kopte ett par nya badbyxor sa nu behovar ja inte lana Johans mer (tack for lanet), Tina kopte en snygg vit strandklanning. Vi at en grymt god pizzaslice, forsta gangen vi at pizza sen i Sverige. Sen satt vi mest och tog det lugnt i var sin solstol och laste lite, och at en god glass!

El Choco

Jag laser just nu boken El Choco, riktigt bra bok. Den ar verklighetsbaserad och handlar om en svensk kille som aker till Bolivia for att smuggla knark for att kunna betala tillbaks alla hans skulder. Han aker fast och hamnar pa det beryktade fangelset San Pedro i La Paz, Bolivia.

I slutet av var resa ska vi till La Paz sa det hade vart haftigt och fatt se fangelset! Om man mutar vakterna kan man fa en guidad tur av en fange i fangelset. Haftigt, men scary!

Efterbliven i Ecuador

Nu har jag mycket att skriva om sa jag ber om ursakt for ett langt inlagg, men hinner inte kolla internet sa ofta har. Jag ar pa sjukhuset mellan 8-12, da aker jag och ater lunch med Tobias, sen tillbaka till sjukhuset mellan 14-18 och sa skynda hem innan det blir for morkt. Jag har det valdigt valdigt svart med spanskan pa sjukhuset. De pratar valdigt annorlunda har och validgt fort! Var kontaktperson har i Ecuador sa innan vi akte hit att fattar man spanskan har fattar man den overallt. Jag fattar ingenting. Ibland lyckas jag urskilja nagra fa ord men sa lagger du pa medicinska termer jag inte kan och ett munskydd pa det inne i operationssalen och jag ar helt borttappad. De pratar med mig och ber mig hamta saker och jag bara star dar som ett fragetecken. De maste tro att jag ar helt efterbliven. Idag kandes det dock lite battre. Jag traffade tva lakare som var valdigt sympatiska och sa fick jag hjalpa till lite ocksa da det blev ont om folk da det var ett kejsarsnitt och en vanlig forlossning samtidigt. Igar fick jag ocksa se tva lite mer komplicerade operationer men som bada slutade lyckligt :) Det ar valdigt skoj att jamfora detta sjukhus dar man har utrustning fran 70-80 tal och validgt daliga resurser med det sjukhus dar jag jobbade i hostas i Norge, norra Europas mest moderna. Detta sjukhus har fungerar sa himla, himla mycket battre!

Familjen vi bor hos gar det att skriva flera sidor om... De ar verkligen inte som alla andra. Disken star framme orord i flera dagar (med matrester och det ar typ 30 grader varmt=mysig lukt), mamman glommer saker kokande pa spisen och branner sonder kastruller. Som tur var tog gasen slut sa hon eldade upp huset. Familjen har en kottaffar och vi ar valdigt forundrade over hur kottet hanteras. En halv ko hanger framme i solen pa utsidan och folk kommer dit och pekar vilken bit de vill ha, men forst klammer de pa kottet med sina smutsiga hander for att kanna att det ar bra. Hundar som springer losa pa gatan kommer fram och gnager pa kottet lite ibland och agaren ar ju inte sa sarskilt uppmarksam. Igar va grannungen inne i affaren. Han tog familjens hundvalp och satte upp den i kottvagen dar den krafsade runt ett tag sen en minut senare lagger var husagare upp ett stort kottstycke i vagen och salger det. Mysigt. Men de ar anda valdigt mana om att vi ska ha det bra och vi far vara med och tycka mycket om vad vi ska ata och sa. Nu har vi ocksa borjat spela kort med pappan pa kvallarna vilket ar lite skoj.

I ovrigt sa tycker vi fortfarande det ar varmt och valdigt skitigt. Folk bara kastar soporna pa vagen sa det ligger skrap overallt. Vi trodde ocksa att vi bodde ganska nara stan men det visade sig vara tjugo minuter med bussen. Stan verkade dock inte va sa mycket att hurra for. Annu fler risiga hus och mer sopor...
I helgen aker vi dock till en strand 2 timmar har ifran med dottern i familjen och hennes kille, blir nog nice!

Magister, kalla mig Magister Tobias

Andra dagen som engelskalarare. Det ar svarare an vad jag trodde men nu borjar jag fa koll. Det finns nog enklare saker att gora an att lara sig spanska pa tre veckor och sen prata och lara ut engelska for 15 ungar, PA SPANSKA! Men idag gick det battre, jag har ett klassrum med en whiteboard-tavla. Idag larde jag dem att rakna och saga "How old are you?". (Nojd!)

Nyinflyttade i Esmeraldas

Ojojoj. Snacka om att vi blivit bortskamda i Quito. Fran att ha bott i lyx bor vi nu i misär. Iallafall ar det en j-kla skillnad! I Quito bodde vi i en superfin, modern lagenhet med portvakt. Har bor vi i ett mycket slitet rum som sitter ihop med koket, utan dorr. Vi har egen toalett och dusch, utan dorr. Det ar skitigt, ganska ackligt men det funkar. Har fungerar livet lite annorlunda. Man lagger hellre sina pengar pa ny bil och nya nikeskor medan huset forfaller. Familjen vi bor hos ar ocksa lite annorlunda. Har ar det mañana mañana nar det galler det mesta men de ar anda trevliga. Chocken av forandring blev inte mindre av att samma dag som vi kom hit sa hade farfarn i familjen gatt bort och hela slakten (cirka 60-70 pers) var pa besok. De stannade uppe hela natten for att sorja sa vi kande oss lite i vagen.

Nagot annat som ar valdigt annorlunda ar varmen! Det ar sjukt varmt och valdigt fuktigt. Inte en bris kanner man och svetten rinner av en dygnet runt. Blir ett par duschar om dagen och det kommer nog ta ett tag att vanja sig. Igar var vi pa stranden och badade med familjen, Tobias forsta dopp i Stilla Havet :) Vi konstaterade att det var nog det varmaste vattnet vi badat i nagonsin.

Idag borjade vi praktiken. Allt var nytt forsta dagen sa vi har inte fatt gora sa mycket. Tobias ar pa en forskola pa formiddagen med massvis(!) med barn. Pa eftermiddagen sover barnen middag sa da far han aka till ett barnhem och hanga med kidsen. Dar ar dom fran 2 till typ 16. Imorgon ska han halla i en engelskalektion pa spanska :)
Jag ska vara pa ett forlossningssjukhus och har idag fatt vara med och sett tva kejsarsnitt, coolt. Aven om sjukskoterskan fragade om jag skulle titta pa eller assistera sa kommer detta bli mer som en praktik da jag ar helt lost inom bade obstetrik och kirurgi!

Det kommer nog ta ett tag innan vi vanjer oss vid allt detta men det ska nog ga fint det har med!