Kallt kallt kallt! Fran Cusco tog vi en nattbuss till Copacabana, som ligger pa den bolivianska sidan av Titicacasjon. Tidigt pa morgonen fick vi byta buss och ordna med gransovergangen vilket inte var det mysigaste nar det nastan var lika kallt som en svensk vinter. Till slut kom i alla fall solen upp och det blev varmt och ganska behagligt. Vi besokte Copacabana i tva dagar och akte ut en tur till on Isla del Sol. For er som inte redan vet sa var det dar som solen foddes. Jag hade ganska stora forvantningar pa Titicacasjon, det kanske inte var det haftigaste man sett, men anda fint. Speciellt den beromda solnedgangen.
Igar eftermiddag tog vi en buss till bolivias huvudstad La Paz och bytte dar till en nattbuss till Uyuni dar vi ar nu. Vi har precis atit en grym frukost och vantar pa en tredagarstur som vi ska gora. Det ar en stor saltoknen dar vi kommer aka runt med en jeep. Det ska tydligen vara beundransvart sa vi hoppas pa det basta!
For ovrigt sa glomde vi beratta att vi gick Inkaleden som ar 4,3 mil pa 4 dagar. Vi missade tyvarr Inkafolkets rekord som ar pa 3 timmar och 37 minuter. Attans!
onsdag 28 april 2010
söndag 25 april 2010
Vandring i Inkafolkens fotspar
Upp kl fem i isande kyla, fryser! Efter en timmes vantan blev vi antligen hamtade. En fantastisk frukostbuffe och sen borjar aventyret. Forsta dagens vandring var enkel, 5 timmars uppvarmning med latt lutning uppat. Val framme vid var forsta campingplats pa 3000 meters hojd sa skulle det spelas fotboll. Tobias fick hoppa in i laget med vara guider och spela mot hemmalaget uppe i bergsbyn. Han gjorde ett mal och en assist och matchen slutade 2-1.
Dagen efter var det upp tidigt igen, ata frukost och sen ivag pa inkaledens tuffaste dag. Vi skulle upp till "Dead Womans Pass" pa 4200 m sa det var bara att satta igang uppfor. Bade jag och Tobias tycker det ar mycket lattare uppfor sa det gick fint anda tills man kom upp runt 4000 m da det borjade bli riktigt tungt att andas. Val uppe fick vi se en fantastisk utsikt over snotackta bergstoppar. Dagen bjod pa riktigt fint vader men uppe pa toppen blaste det kallt. Efter lite vila borjade vi vandringen ner igen till andra dagens lager pa 3600 m. Totalt 7 timmars vandring och trotta som fa blev det direkt i sang efter en grym 3 ratters middag.
Tredje dagen var den langsta och enligt mig den tuffaste. Vi skulle upp pa tva toppar, 4000 och 3700 meter innan vi skulle ner till sista och storsta campingen pa inkaleden som ligger pa 2700 meter. Uppfor gick som vanligt bra men nar vi antligen kom fram till campingen efter 9 timmars vandring gjorde det ont i knan, fotter och rygg. En varm dusch och en kall ol var inte helt fel efter en lang dag.
Sista dagen var oturligt nog den enda dagen med daligt vader. Vi gick upp kvart i fyra, slangde i oss en macka och satte av i rasande fart mot slutdestinationen - Solporten med vad som sags vara en grym utsiktsplats over Machu Pichu. Nar vi kom fram sag vi absolut ingenting! Vi stod mitt inuti en vit vagg och allt kandes valdigt hopplost - all denna vandring och sa far vi inte se nanting. Efter tva dystra timmar gav dock det daliga vadret med sig och det borjade klarna upp. Ju mer dimman borjade forsvinna ju maktigare blev det och lagom tills vi kom fram till sista utsiktsplatsen sa kunde vi se hela den forlorade staden framfor oss.
For er som inte kanner till sa mycket om inkaleden sa kan jag beratta att det ar fruktansvart organiserat! Vi var 16 stycken i var grupp och vi hade 23 personer som tog hand om oss pa vagen! Guide, assisterande guide, kock, assisterande kock och sen 19 personer som bar alla saker. Nar man kommer fram till campingen star talten snyggt uppradade, 3/4-ratters middagen star pa bordet och man far ett glas juice i handen och en stol att vila pa. Jag visste att det skulle vara uppstyrt men detta var lite for mycket for min smak. Det kandes knappast som nagon vidare vildmarksupplevelse utan snarare som 4 dagars bergstraning i overdriven lyx. Hur som helst ar det kul att ha upplevt det. Vi har fatt rora pa oss, sett Machu Pichu, atit grymt god mat och traffat manga trevliga manniskor. Idag ar sista dagen i Peru och da blir det en ol med vara vandringskamrater innan vi satter oss pa nasta nattbuss som ska ta oss till Bolivia och Titicacasjon.
Dagen efter var det upp tidigt igen, ata frukost och sen ivag pa inkaledens tuffaste dag. Vi skulle upp till "Dead Womans Pass" pa 4200 m sa det var bara att satta igang uppfor. Bade jag och Tobias tycker det ar mycket lattare uppfor sa det gick fint anda tills man kom upp runt 4000 m da det borjade bli riktigt tungt att andas. Val uppe fick vi se en fantastisk utsikt over snotackta bergstoppar. Dagen bjod pa riktigt fint vader men uppe pa toppen blaste det kallt. Efter lite vila borjade vi vandringen ner igen till andra dagens lager pa 3600 m. Totalt 7 timmars vandring och trotta som fa blev det direkt i sang efter en grym 3 ratters middag.
Tredje dagen var den langsta och enligt mig den tuffaste. Vi skulle upp pa tva toppar, 4000 och 3700 meter innan vi skulle ner till sista och storsta campingen pa inkaleden som ligger pa 2700 meter. Uppfor gick som vanligt bra men nar vi antligen kom fram till campingen efter 9 timmars vandring gjorde det ont i knan, fotter och rygg. En varm dusch och en kall ol var inte helt fel efter en lang dag.
Sista dagen var oturligt nog den enda dagen med daligt vader. Vi gick upp kvart i fyra, slangde i oss en macka och satte av i rasande fart mot slutdestinationen - Solporten med vad som sags vara en grym utsiktsplats over Machu Pichu. Nar vi kom fram sag vi absolut ingenting! Vi stod mitt inuti en vit vagg och allt kandes valdigt hopplost - all denna vandring och sa far vi inte se nanting. Efter tva dystra timmar gav dock det daliga vadret med sig och det borjade klarna upp. Ju mer dimman borjade forsvinna ju maktigare blev det och lagom tills vi kom fram till sista utsiktsplatsen sa kunde vi se hela den forlorade staden framfor oss.
For er som inte kanner till sa mycket om inkaleden sa kan jag beratta att det ar fruktansvart organiserat! Vi var 16 stycken i var grupp och vi hade 23 personer som tog hand om oss pa vagen! Guide, assisterande guide, kock, assisterande kock och sen 19 personer som bar alla saker. Nar man kommer fram till campingen star talten snyggt uppradade, 3/4-ratters middagen star pa bordet och man far ett glas juice i handen och en stol att vila pa. Jag visste att det skulle vara uppstyrt men detta var lite for mycket for min smak. Det kandes knappast som nagon vidare vildmarksupplevelse utan snarare som 4 dagars bergstraning i overdriven lyx. Hur som helst ar det kul att ha upplevt det. Vi har fatt rora pa oss, sett Machu Pichu, atit grymt god mat och traffat manga trevliga manniskor. Idag ar sista dagen i Peru och da blir det en ol med vara vandringskamrater innan vi satter oss pa nasta nattbuss som ska ta oss till Bolivia och Titicacasjon.
måndag 19 april 2010
Gott liverpool!
Idag gick vi runt lite pa Cuscos harliga gator och shoppade lite och letade efter ett billigt lunchstalle. Efter att hittat ett par billiga men inte riktigt varit nojda hittade vi en meny som bara drog in oss pa restaurangen, trots att det kostade tre ganger mer sa kunde vi inte motsta. Forratt: Guacamole (skitgod) och nachoschips, Huvudratt: Spagetti Bolognese, Efterratt: Crepes med massa chokladsas. Och sedan blev det ju inte precis samre. Pa en irlansk pub i narheten sag vi att de skulle visa Liverpool - Westham. Jag lyckades overtala Tina ganska snabbt sa det blev en ol var och en fin vinst for The Reds!
Annars har vi bara gatt runt och shoppat idag. Finns marknader precis overallt, som oftast finns det mycket skit men maste saga att vi gjort ett par fina fynd. Bland annat en The North Face-regn/vindjacka for 200 spann. Tina hittade ocksa en snygg jacka. Pa dagen nar solen ar framme ar det okej men eftersom vi ar sa hogt upp blir det faktiskt ganska kallt har. Jag tycker det mest ar lite friskt, men for att citera Tina sa ar det svinkallt pa kvallen. Nu ska vi hem och borja packa infor Inkaleden. Det ar inte det lattaste precis for det blir bade varmt och kallt och dessutom sa ska man knata runt med ryggsacken i 4.2 mil. I overmorgon ar det dags och jag langtar!!
Annars har vi bara gatt runt och shoppat idag. Finns marknader precis overallt, som oftast finns det mycket skit men maste saga att vi gjort ett par fina fynd. Bland annat en The North Face-regn/vindjacka for 200 spann. Tina hittade ocksa en snygg jacka. Pa dagen nar solen ar framme ar det okej men eftersom vi ar sa hogt upp blir det faktiskt ganska kallt har. Jag tycker det mest ar lite friskt, men for att citera Tina sa ar det svinkallt pa kvallen. Nu ska vi hem och borja packa infor Inkaleden. Det ar inte det lattaste precis for det blir bade varmt och kallt och dessutom sa ska man knata runt med ryggsacken i 4.2 mil. I overmorgon ar det dags och jag langtar!!
söndag 18 april 2010
Aj!
Vi blev hamtade pa vart hostel pa torsdagsmorgon och akte ivag pa en guidad tur bland alla bergsbyar runt arequipa. Hogsta stallet lag pa 4100 meter och efter ett par timmar kande man sig ganska sliten. Vi at god mat hela dagen, god peruansk buffe till lunch och pa kvallen blev det 3-ratters med dansuppvisning med peruansk folkdans som aven jag fick testa pa. Det blev en tidig kvall och sedan upp kl 5 for det riktiga vandringsaventyret.

Efter att ha kollat lite enorma kondorer sa motte vi upp med var grupp som vi skulle vandra i ravinen med. Jag var lite skeptisk och funderade pa vad vi gett oss in pa egentligen. Inte vana med hojden och sa ge sig ut for att vandra i varldens nast djupaste ravin. Vandingen ar kand for att vara valdigt tuff. Varfor? Och dessutom betala for det. Hur som helst gav vi oss ivag. Forsta etappen var 4 timmar, vi borjade pa 3300 meter och slutade pa 2000 moh. Alltsa 4 timmar i princip rakt nerfor pa en taskig grusvag. Vi konstaterade snart att det ar betydligt jobbigare att ga nerfor an upphor och nar vi antligen kom ner for att ata lunch skakade benen ratt rejalt.
Efter lunch med inhemskt alpackakott var det dags att ge sig ivag igen. Det var ytterligare 3 timmars vandring men denna gang var det lite mer varierad terrang, lite uppfor, platt och till slut lite nerfor. Fantastiska vyer fick vi njuta av hela dagen (iaf da vi inte tittade vart vi skulle satta fotterna pa den smala, steniga stigen). Man blev imponerad av de sma bergsbyar vi gick igenom - flera mil fran "civilisationen" och dar man fortfarande anvander sig av byteshandel. Precis vid morkrets inbrott var vi framme vid ett hostel pa 2200 moh mitt i ingenstans. Mysiga bungalows men ingen elektricitet sa allt var kolsvart. Efter en valfortjant middag stupade vi i sang.
Dagen efter var det dags att ga upp igen. Upp kl halv fem i becksvart morker och sa paborjade vi var vandring pa fastande mage! 3 timmar uppfor, 1100 meter skulle vi ta oss upp till toppen. Det gick forvanadsvart bra, mycket lattare uppfor an nerfor men i slutet blev det bra tungt. Man fragade sig gang pa gang vad vi skulle ner att gora?! Fantastiskt harligt att se solen komma upp sakta over bergen och en grymt harlig kansla da vi antligen var uppe. Val uppe fick vi ocksa en efterlangtad frukost. Dagens storsta besvikelse blev dock att vi missade en buss och darmed hann vi inte besoka de varma kallorna som det var tankt innan vi skulle aka tillbaka till Arequipa. Efter en himla massa bussakande hela dagen satte vi oss pa nasta nattbuss som tog oss till Cusco. Harifran blir det Inkavandring pa onsdag. Hoppas mina smartande muskler aterhamtat sig tills dess!

Efter att ha kollat lite enorma kondorer sa motte vi upp med var grupp som vi skulle vandra i ravinen med. Jag var lite skeptisk och funderade pa vad vi gett oss in pa egentligen. Inte vana med hojden och sa ge sig ut for att vandra i varldens nast djupaste ravin. Vandingen ar kand for att vara valdigt tuff. Varfor? Och dessutom betala for det. Hur som helst gav vi oss ivag. Forsta etappen var 4 timmar, vi borjade pa 3300 meter och slutade pa 2000 moh. Alltsa 4 timmar i princip rakt nerfor pa en taskig grusvag. Vi konstaterade snart att det ar betydligt jobbigare att ga nerfor an upphor och nar vi antligen kom ner for att ata lunch skakade benen ratt rejalt.
Efter lunch med inhemskt alpackakott var det dags att ge sig ivag igen. Det var ytterligare 3 timmars vandring men denna gang var det lite mer varierad terrang, lite uppfor, platt och till slut lite nerfor. Fantastiska vyer fick vi njuta av hela dagen (iaf da vi inte tittade vart vi skulle satta fotterna pa den smala, steniga stigen). Man blev imponerad av de sma bergsbyar vi gick igenom - flera mil fran "civilisationen" och dar man fortfarande anvander sig av byteshandel. Precis vid morkrets inbrott var vi framme vid ett hostel pa 2200 moh mitt i ingenstans. Mysiga bungalows men ingen elektricitet sa allt var kolsvart. Efter en valfortjant middag stupade vi i sang.
Dagen efter var det dags att ga upp igen. Upp kl halv fem i becksvart morker och sa paborjade vi var vandring pa fastande mage! 3 timmar uppfor, 1100 meter skulle vi ta oss upp till toppen. Det gick forvanadsvart bra, mycket lattare uppfor an nerfor men i slutet blev det bra tungt. Man fragade sig gang pa gang vad vi skulle ner att gora?! Fantastiskt harligt att se solen komma upp sakta over bergen och en grymt harlig kansla da vi antligen var uppe. Val uppe fick vi ocksa en efterlangtad frukost. Dagens storsta besvikelse blev dock att vi missade en buss och darmed hann vi inte besoka de varma kallorna som det var tankt innan vi skulle aka tillbaka till Arequipa. Efter en himla massa bussakande hela dagen satte vi oss pa nasta nattbuss som tog oss till Cusco. Harifran blir det Inkavandring pa onsdag. Hoppas mina smartande muskler aterhamtat sig tills dess!
onsdag 14 april 2010
Arequipa
Nu ar vi alltsa framme i Arequipa. Det ar Perus nast storsta stad med drygt 700 000 invanare. Staden kallas "den vita staden" da alla hus ar byggda av nagon slags vit lavasten. Runt staden kan man se tre snotackta vulkaner, coolt. Idag har vi gatt runt lite i stan, kollat ett museum, shoppat lite och atit god mat. Vi har inte varit i Peru sa lange men vi tycker anda det ar tillrackligt for att konstatera att maten ar sa mycket godare har an i Ecuador, och billigare! Vi kommer nog lyckas ga upp de dar kilona vi blivit av med innan vi kommer hem!
Imorgon ska vi ge oss ivag pa en 3-dagars vandringstur i Colca Canyon. Det ar varldens nast djupaste ravin som ligger bredvid den djupaste som jag tror att vi kanske ocksa ska besoka (blir lite forvirrat med spanska/engelska/svenska ibland). Det ska tydligen vara ganska tuff vandring, mycket upp och nedfor. Bra uppvarmning infor inkaleden nasta vecka men jag hoppas vi inte blir alltfor slitna bara. Pa lordag aker vi sedan vidare till Cusco dar vi ska ta det lugnt nagra dagar innan den "riktiga" vandringen.
Imorgon ska vi ge oss ivag pa en 3-dagars vandringstur i Colca Canyon. Det ar varldens nast djupaste ravin som ligger bredvid den djupaste som jag tror att vi kanske ocksa ska besoka (blir lite forvirrat med spanska/engelska/svenska ibland). Det ska tydligen vara ganska tuff vandring, mycket upp och nedfor. Bra uppvarmning infor inkaleden nasta vecka men jag hoppas vi inte blir alltfor slitna bara. Pa lordag aker vi sedan vidare till Cusco dar vi ska ta det lugnt nagra dagar innan den "riktiga" vandringen.
tisdag 13 april 2010
Mitt i ingenstans
Hej hej goda vanner! Jag sitter just nu och ater chips i ett mysigt litet skyffe med dator mitt i natten i en langfardsbuss. Klockan ar i o for sig bara halv 12, men alla sover och det ar kolsvart ute. Tina sitter uppe och svar och spottar for sig sjalv over hur daligt sverige ar/var angaende invandrarpolitik och liknande. Hon laser Lasermannen som sa klart handlar om just Lasermannen men aven om rasismen i Sverige under 90-talet. Skitbra bok, vilket aven hon verkar tycka. Hon har last ett par timmar nu och om inte boken snart ar slut sa lar hon nog lasa resterande 10 timmarna till Arequipa.
Aven denna buss ar bra, men som vanligt sa ar det forbjudet att gora nummer 2 pa bussen. Hoppas den kommer stanna nagon gang pa vagen for totalt 15 timmar kan annars bli lite smajobbigt..
Nu ska jag borsta tanderna och forsoka sova!
Aven denna buss ar bra, men som vanligt sa ar det forbjudet att gora nummer 2 pa bussen. Hoppas den kommer stanna nagon gang pa vagen for totalt 15 timmar kan annars bli lite smajobbigt..
Nu ska jag borsta tanderna och forsoka sova!
måndag 12 april 2010
Da ar vi i skona Lima
Det tog totalt en bit over 26 timmar att komma hit till Lima. Bussen var tro de eller ej valdigt bra sa resan gick fint, stora skona saten och god mat fick vi. Om man jamfor 70 dollar med de 450 som flyget skulle kosta sa var det ju ganska vart. Vi hade hort lite innan att Lima skulle vara ganska trakig stad, men det skulle visa sig vara en riktig harlig stad! For det forsta ar Lima sjukt stort, antalet manniskor som bor har ar typ 5 Stockholm eller 130 Trollhattan om man sa vill (eller 125 Gotland). Till skillnad mot de andra stora staderna vi varit i i Ecuador sa verkar detta var mer likt en europeisk storstad, massa folk overallt aven en sen mandagkvall. Idag har vi varit pa en fin restaurang och atit treratters, aven om vi hade Galapagos emellan sa tyckte vi att vi var varda lite gott efter arbetet i Esmaraldas! Vi gled sedan runt lite och kollade i affarerna i stan, tog en kaffe pa Star Bucks (Tina nojd) och gick pa bio. Sedan gick vi till matbutik, typ Maxi, som hade dygnetruntoppet. Hade vart skont att ha i Sverige med, men vem storhandlar kl 4 mitt pa natten forresten. Imorrn ska vi kolla stranden och lite affarer. Lite synd att vi inte hann med fler dagar har, for sen pa kvallen hoppar vi pa en 15 timmarsbuss till Arequipa, hoppas att vi far se mycket haftigt dar!
lördag 10 april 2010
Basta dagen!
Idag var sista dagen i paradiset och vi tankte vara lite ekonomiska och bara ta det lugnt pa stranden. Vi gick upp tidigt, kopte frukost och borjade var vandring bort till Tortuga Bay, en strand vi hort skulle vara jattefin. Det tog sakert en halvtimme att ga innan vi kom fram till en fantastiskt fin och stilla strand, som en lagun. Vi satte oss for att ata frukost och det tog inte lang stund innan vi sag sma huvuden sticka upp lite overallt i vattnet. Det var nyfikna havsskoldpaddor 2-3 meter ut i vattnet. Tobias sag ocksa en rocka hoppa upp ur vattnet en bit ut. Det var lite molnigt sa vi bestamde oss for att hyra en havskajak och aka ut en bit, kostade bara 10 dollar. Vi var nastan helt ensamma pa stranden den tidiga morgonen, helt underbart. Vi paddlade ut en bit och fick se sma huvuden titta upp overallt. Vattnet var superklart pa sina stallen och en gang stack en skoldpadda upp huvudet 2 meter ifran oss och sedan kunde vi se den simma under var kajak bara 1.5 meter ner i vattnet. Coolt! Totalt sag vi sakert 40 skoldpaddor! Vi sag aven en iguana (odla) komma simmande och en stor rocka precis vid havsytan.
Pa eftermiddagen gick vi tillbaka till Charles Darwin Research center dar vi kollade skoldpaddor igar. Det var dags for eftermiddagstupplur for skoldpaddorna sa vi vandrade bara runt inne bland dem och lyssnade pa nar de snarkade :) Harligt att sitta 50 cm fran en jatteskoldpadda som sover! Efter det tog vi en glass och njot vid hamnen. Kvallen avslutades ocksa haftigt da vi gick ut pa piren och dar kunde vi se sjolejon, pelikaner och bebishajar jaga smafiskar i skenet fran lamporna vid bryggan. Det ar som att vandra runt i ett stort zoo forutom att djuren ar vilda! Helt fantastiskt! Imorgon maste vi tyvarr lamna denna underbara plats. Det blir tillbaka till Guyaquil for att kopa biljetter till den langa bussresan till Lima.
Pa eftermiddagen gick vi tillbaka till Charles Darwin Research center dar vi kollade skoldpaddor igar. Det var dags for eftermiddagstupplur for skoldpaddorna sa vi vandrade bara runt inne bland dem och lyssnade pa nar de snarkade :) Harligt att sitta 50 cm fran en jatteskoldpadda som sover! Efter det tog vi en glass och njot vid hamnen. Kvallen avslutades ocksa haftigt da vi gick ut pa piren och dar kunde vi se sjolejon, pelikaner och bebishajar jaga smafiskar i skenet fran lamporna vid bryggan. Det ar som att vandra runt i ett stort zoo forutom att djuren ar vilda! Helt fantastiskt! Imorgon maste vi tyvarr lamna denna underbara plats. Det blir tillbaka till Guyaquil for att kopa biljetter till den langa bussresan till Lima.
fredag 9 april 2010
Skoldpaddor!
Den sista dagen pa baten spenderade vi framst pa huvudon Santa Cruz. Forst besokte vi Charles Darwin research center for att kolla pa skoldpaddor och land iguanas. Skoldpaddorna var allt fran 1 till 115 ar. Vi fick lara oss massor om de 14 olika arter som funnits. 3 ar utdoda och av en art finns det bara en kille kvar som heter Lonesome George, han halsade vi pa som hastigast. Vi fick ga in och ga bland nagra skoldpaddor, de ar riktigt stora! Tyvarr fick vi inte klappa dem men vi fick sitta bredvid dem.

Pa eftermiddagen var var kryssning slut men vi lyckades fa komma med de som skulle fortsatta segla pa en guidad tur bland skoldpaddor som lever i det fria uppe i hoglandet. Haftigt att stota pa gigantiska skoldpaddor mitt i skogen som om det vore vanliga kor eller nat. Vi fick aven testa pa hur det kanns att bara pa skalmans skal.

Pa eftermiddagen var var kryssning slut men vi lyckades fa komma med de som skulle fortsatta segla pa en guidad tur bland skoldpaddor som lever i det fria uppe i hoglandet. Haftigt att stota pa gigantiska skoldpaddor mitt i skogen som om det vore vanliga kor eller nat. Vi fick aven testa pa hur det kanns att bara pa skalmans skal.
Stora fageldagen
Efter att ha navigerat over ekvatorn under natten anlande vi till Isla Genovesa, en av oarna langst norrut i Galapagos. Pa den har on finns inga landdjur da det inte introducerats nagra arter av manniskan har. Alltsa bara djur som kunnat ta sig hit pa egen hand - faglar, odlor och faglar, faglar, faglar. Vi fick se blue-footed boobies, red-footed boobies, frigate birds mm. For er som inte ar sa insatta i fagelarter (som vi) sa far ni titta pa bilderna! Coolt var det iaf. Det var ocksa parningssasong vilket innebar att frigatefaglarnas hanar blaser uppsina ballonger. Svart att forklara men fina bilder blev det! Det haftigaste var att man kom sa nara. En fagel kunde sitta precis vid stigen och flyttade sig inte nar man kom. Man fick snarare ga runt den. Man kom riktigt nara inpa naturen.
Den tredje dagen pa baten gick vi upp kl 6 for att besoka Isla Santiago - en vulkano med massa lava. Alla oar har ar bildade fran vulkaner har vi lart oss. Det finns fortfarande nagra aktiva men dem har vi tyvarr inte haft tid att besoka. Efter en vandring pa vulkanon akte vi tillbaka till baten for att ata en brakfrukost - mums! Och efter det blev det klattring upp till utkiksplatsen pa Isla Bartolome for att ta fina foton. Resten av dagen blev det snorkling for hela slanten. Vi fick se flera white-tip sharks pa nara hall, sjolejon och Tobias sag en blackfisk. Att simma bredvid en 1.5 m stor haj ar ratt maktigt! Vi sag aven en gigantisk hummer som dock var dod. Pa eftermiddagen borjade vi seglingen tillbaka till huvudon Santa Cruz. En harlig eftermiddag med skon lasning i solen.
Den tredje dagen pa baten gick vi upp kl 6 for att besoka Isla Santiago - en vulkano med massa lava. Alla oar har ar bildade fran vulkaner har vi lart oss. Det finns fortfarande nagra aktiva men dem har vi tyvarr inte haft tid att besoka. Efter en vandring pa vulkanon akte vi tillbaka till baten for att ata en brakfrukost - mums! Och efter det blev det klattring upp till utkiksplatsen pa Isla Bartolome for att ta fina foton. Resten av dagen blev det snorkling for hela slanten. Vi fick se flera white-tip sharks pa nara hall, sjolejon och Tobias sag en blackfisk. Att simma bredvid en 1.5 m stor haj ar ratt maktigt! Vi sag aven en gigantisk hummer som dock var dod. Pa eftermiddagen borjade vi seglingen tillbaka till huvudon Santa Cruz. En harlig eftermiddag med skon lasning i solen.
torsdag 8 april 2010
Snorkling bland sjolejon och hajar
Vi behovde inte vanta lange innan vi fick ta del av Galapagos djurliv. Redan pa forsta snorkelturen sa fick vi se en rocka, en sovande haj och massa fiskar. Det haftigaste var nar vi kom riktigt nara tva sjolejon i vattnet, hade vi strackt ut armen hade man kunnat ta pa dem. Men sjolejon ar laskigare an man tror sa vi valda att simma at andra hallet istallet :) Vi sag aven de valkanda blue-footed boobies, krabbor, odlor, pelikaner mm. Pa snorkelturen fick vi aven kontakt med en tjej fran australien och en tjej fran Estland som skulle med pa samma kryssning som oss. Pa kvallen gick vi och kakade middag allihop, grillat med god vitlokssas, det basta pa lange. Det visade sig att vi gjort en bra deal med kryssningen da australienskan och estlandskan hade kopt sin resa tva dagar innan oss for 100 dollar mer och vi fick dessutom inkluderat i vart pris en hotellnatt, middag, frukost, snorkeltur och snorkelutrustning for hela resan, plus en massa transport (typ 80-90 dollar var). Bra kop helt enkelt.
Pa mandagen var det dags att stiga pa baten. Det var en stor segelbat (vi korde dock bara pa motor) och vi var totalt 24 personer ombord. Vi var ett skont gang med inslag fran bl.a Canada, Frankrike, Tyskland, Malaysia, Israel. Hytten var superfin och med AC och allt. Vi fick en braklunch och sedan var det dags att ge sig ivag for att titta pa flamingos. Aven en liten snorkeltur hanns med men da vi blev uppatna av mygg fick vi ge oss tillbaka till baten. Dagens hojdpunkt blev under middagen da flygfiskar hoppade i vattnet utanfor baten, jagandes av sjolejon och galapagoshajar, nice. Under natten akte vi 7 timmar norrut mot morgondagens resmal.
Pa mandagen var det dags att stiga pa baten. Det var en stor segelbat (vi korde dock bara pa motor) och vi var totalt 24 personer ombord. Vi var ett skont gang med inslag fran bl.a Canada, Frankrike, Tyskland, Malaysia, Israel. Hytten var superfin och med AC och allt. Vi fick en braklunch och sedan var det dags att ge sig ivag for att titta pa flamingos. Aven en liten snorkeltur hanns med men da vi blev uppatna av mygg fick vi ge oss tillbaka till baten. Dagens hojdpunkt blev under middagen da flygfiskar hoppade i vattnet utanfor baten, jagandes av sjolejon och galapagoshajar, nice. Under natten akte vi 7 timmar norrut mot morgondagens resmal.
söndag 4 april 2010
Galapagos!
Oj, vem hade kunnat tro att det skulle handa sa har mycket pa en dag. Och klockan ar bara tolv! Vi gick upp kl halv sex och akte till flygplatsen. Jag trodde aldrig vi skulle komma med planet da de skickade oss fram och tillbaka mellan tjugo olika koer for att vanta, scanna vaskor, fylla i papper och betala avgifter. Tio minuter innan planet skulle ga hade vi inte checkat in men bakom oss stod 50 andra som inte heller lyckats reda ut oredan. Till slut kom vi i alla fall upp i luften och 1 och en halv timme senare landade vi pa Baltra. Dar traffade vi en trevlig tjej som gav oss massa info. Hon var sa trevlig sa att vi gick rakt ut fran flygplatsen utan en tanke pa att vi kanske borde hamta vara resvaskor. Galapagos ar dock inte som ovriga ecuador (da hade vi nog blivit av med dem) och till slut hamnade vi pa Santa Cruz med vaskor och allt. Vi hade inte tankt ta nagon kryssning runt galapagosoarna da det ar sa dyrt men igar bestamde vi oss for att se om vi kunde hitta nagon sista minuten nar vi kom hit. Vi hann knappt ga av farjan innan vi traffade pa en kille med ett erbjudande vi inte kunde saga nej till. 5 dagar med start idag for 550 dollar. Sa nu ska vi hem och byta till badkladerna och snorkla. Ikvall blir det lyxhotell (iaf for oss) och imorgon borjar kryssningen. Tre natter och fyra dagars tur med utflykter till flera olika oar. Har ska det fotograferas! Hors om ett par dagar!
Ps. Kolla in var bat!
http://www.galapagosislands.com/economic-cruises/angelique/angelique.html
Ps. Kolla in var bat!
http://www.galapagosislands.com/economic-cruises/angelique/angelique.html
lördag 3 april 2010
Surfande i Montañita
Idag har jag lart mig surfa! Tina var fortfarande forkyld (och kanske aven nojd med sin surfturné i Australien) sa hon lag pa stranden och fotade. Det var haftigt och kul men ganska svart. Ganska kanske ar fel ord i och for sig, valdigt svart. Men jag vet inte om det aven berodde pa att det var rod flagg pa stranden och darmed monstervagor, eller om jag bara var kass. Redan andra gangen lyckades jag sta men sedan ramlade jag typ 10 ganger i rad. Men nar man ser en nastan tva meter hog vag komma danande bakom sig sa blir man lite smaskraj. Till slut fick jag i alla fall lite koll pa det och lyckades sta ett par ganger. Men jag gissar att jag inte akte lika glamourost som surflararen nar han visade sina moves i en fet vag. Lite ont i kroppen efterat men mest var jag nojd, nu har jag fatt surfa!
Pa eftermiddagen tog vi bussen till Guyaquil, Ecuadors storsta stad, dar vi nu sitter pa ett hostel. Imorrn flyger vi till Galapagos :D
Pa eftermiddagen tog vi bussen till Guyaquil, Ecuadors storsta stad, dar vi nu sitter pa ett hostel. Imorrn flyger vi till Galapagos :D
fredag 2 april 2010
Sista dagen pa jobbet
I onsdags jobbade vi sista dagen pa vara projekt i Esmeraldas. Jag som var dunderforkyld och dalig i magen tankte att jag fick nog knappast komma in i operationssalen men det gick visst hur bra som helst. Jag fick vara med och assistera nastan sjalv vid tva kejsarsnitt som avslutning pa praktiken. Pa eftermiddagen blev jag bjuden pa oreotarta som de andra i personalen skramlat ihop till, valdigt snallt.
Tobias bjod barnen pa barnhemmet pa kakor och lask och delade ut efterfragade diplom till de som last engelska. Det blev valdigt uppskattat, de dansade och ville bli fotograferade en och en med tobias nar de fick sina diplom. Vi har tagit lite bilder som kommer nar vi har mojlighet.
I onsdagskvall tog vi nattbussen till ett stalle som heter montanita. Det ar den storsta turiststranden i hela ecuador. Valdigt fint, stor strand, fint vader och massa turister. Jag ar dock dunderforkyld och fortfarande lite magsjuk sa jag haller mig i skuggan. Tobias jobbar hart for att ga om mig i brunhet men lyckas inget vidare :) Pa sondag aker vi till galapagos dar vi stannar en vecka. Nu satsar vi allt pa att bli friska tills desa sa vi kan fa en riktigt grym upplevelse dar!
Glad Pask till er alla dar hemma!
Tobias bjod barnen pa barnhemmet pa kakor och lask och delade ut efterfragade diplom till de som last engelska. Det blev valdigt uppskattat, de dansade och ville bli fotograferade en och en med tobias nar de fick sina diplom. Vi har tagit lite bilder som kommer nar vi har mojlighet.
I onsdagskvall tog vi nattbussen till ett stalle som heter montanita. Det ar den storsta turiststranden i hela ecuador. Valdigt fint, stor strand, fint vader och massa turister. Jag ar dock dunderforkyld och fortfarande lite magsjuk sa jag haller mig i skuggan. Tobias jobbar hart for att ga om mig i brunhet men lyckas inget vidare :) Pa sondag aker vi till galapagos dar vi stannar en vecka. Nu satsar vi allt pa att bli friska tills desa sa vi kan fa en riktigt grym upplevelse dar!
Glad Pask till er alla dar hemma!
Monsunregnet har visat sig
Nar vi kom till Ecuador var det regnperiod och alla sa att det skulle regna sa mycket. Men det har egentligen knappt regnat nagonting forutom pa vissa natter och nagon enstaka dag. Men i tisdags, da jaklar visade gud upp sitt basta register. Jag och Tina var pa kopcentrumet och kopte mat, vi skulle laga en avslutningsmiddag till familjen. Kottfarssas och spagetti som for ovrigt blev riktigt god. Familjen tyckte val det var okej men det marktes att dom saknade sitt ris. Nar vi handlade borjade det helt plotsligt dana i hela butiken, det var regnet som slog mot plattaket. Val ute ur butiken var det typ sjoar pa vagarna och alla koade for en taxi. Efter att vi hunnit blivit genomblota fick vi till slut en taxi.
Nar vi kom hem var det nastan kaos inne pa var innergard. Det hade blivit stopp i brunnen som ledde ut till stora vagen, vilket gjorde att det var hur mycket vatten som helst. Dom tog ner nagra gamla stuprannor av bambu och band ihop dem sa den blev cirkus 10 meter lang. Det kan ju aldrig ga tankte jag, och efter att ha tryckt in hela "pinnen" ett par ganger sa kom till slut bara halva ut. Carlos kom till slut pa idén att gora samma sak med en massa armeringsgarn. Efter endel stankande lyckades det till slut och vattnet borjade rinna bort. Men an var det inte klart, lagenheten bredvid oss var fylld ned 1,5 dm vatten. Det var bara av med skorna och borja osa.
Till slut hade allt lost sig och vi kunde njuta av en god kottfarssas och lite vin!
Nar vi kom hem var det nastan kaos inne pa var innergard. Det hade blivit stopp i brunnen som ledde ut till stora vagen, vilket gjorde att det var hur mycket vatten som helst. Dom tog ner nagra gamla stuprannor av bambu och band ihop dem sa den blev cirkus 10 meter lang. Det kan ju aldrig ga tankte jag, och efter att ha tryckt in hela "pinnen" ett par ganger sa kom till slut bara halva ut. Carlos kom till slut pa idén att gora samma sak med en massa armeringsgarn. Efter endel stankande lyckades det till slut och vattnet borjade rinna bort. Men an var det inte klart, lagenheten bredvid oss var fylld ned 1,5 dm vatten. Det var bara av med skorna och borja osa.
Till slut hade allt lost sig och vi kunde njuta av en god kottfarssas och lite vin!
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)