Konsten att aka buss i Esmeraldas

Vi bor ganska bra i forhallande till var vi jobbar men ibland behover man ta bussen - da man har ont om tid, det sporegnar eller det ar kokande hett ute. Det finns en enda buss man kan ta sa det ar inte sa svart att veta vilken man ska ta. Det finns ett fatal hallplatser men dessa anvands inte i sa stor utstrackning utan man staller sig helt enkelt vid valfri plats vid vagkanten och vantar. Da bussen kommer vinkar man som en galning och hoppas att den stannar. Av och pastigning ska helst ske medan bussen fortfarande rullar sa att bussen smidigt kan kora vidare. Bussen kostar 25 cent och dessa ska man betala till killen som star i dorren langst fram samtidigt som man hoppar av bussen. For kvinnor med barn, gravida eller vitingar som jag och tobias gor de dock oftast undantag och stannar bussen helt vilket vi ar ganska glada over. For att komma till mitt jobb maste jag dessutom byta buss for att slippa en 15 minuters tur at ett annat hall innan den svanger dit jag ska. Sa for att slippa vanta pa bussar och riskera att bryta benen nar man ska hoppa av bussen sa valjer jag att ga till jobbet, tar kanske 20 minuter.

Nog om bussar. Vi mar helt klart battre efter sjukdomar. Tobias ar nastintill helt aterstalld men min mage verkar inte vara gjord av stal sa jag har det fortfarande lite jobbigt. Familjen vi bor hos ar anda valdigt gulliga och ser efter att vi har saker vi kan ata hemma i kylskapet och i sondags nar vi var daliga korde de runt i stan sakert en timme for att hitta en klinik som var oppen. Vi har varit lite deppiga pa sista tiden da vi varit sjuka och inte kunnat gora nagot men det bir nog andring pa det da vi hoppas komma ivag till nagon strand i helgen.