Efterbliven i Ecuador

Nu har jag mycket att skriva om sa jag ber om ursakt for ett langt inlagg, men hinner inte kolla internet sa ofta har. Jag ar pa sjukhuset mellan 8-12, da aker jag och ater lunch med Tobias, sen tillbaka till sjukhuset mellan 14-18 och sa skynda hem innan det blir for morkt. Jag har det valdigt valdigt svart med spanskan pa sjukhuset. De pratar valdigt annorlunda har och validgt fort! Var kontaktperson har i Ecuador sa innan vi akte hit att fattar man spanskan har fattar man den overallt. Jag fattar ingenting. Ibland lyckas jag urskilja nagra fa ord men sa lagger du pa medicinska termer jag inte kan och ett munskydd pa det inne i operationssalen och jag ar helt borttappad. De pratar med mig och ber mig hamta saker och jag bara star dar som ett fragetecken. De maste tro att jag ar helt efterbliven. Idag kandes det dock lite battre. Jag traffade tva lakare som var valdigt sympatiska och sa fick jag hjalpa till lite ocksa da det blev ont om folk da det var ett kejsarsnitt och en vanlig forlossning samtidigt. Igar fick jag ocksa se tva lite mer komplicerade operationer men som bada slutade lyckligt :) Det ar valdigt skoj att jamfora detta sjukhus dar man har utrustning fran 70-80 tal och validgt daliga resurser med det sjukhus dar jag jobbade i hostas i Norge, norra Europas mest moderna. Detta sjukhus har fungerar sa himla, himla mycket battre!

Familjen vi bor hos gar det att skriva flera sidor om... De ar verkligen inte som alla andra. Disken star framme orord i flera dagar (med matrester och det ar typ 30 grader varmt=mysig lukt), mamman glommer saker kokande pa spisen och branner sonder kastruller. Som tur var tog gasen slut sa hon eldade upp huset. Familjen har en kottaffar och vi ar valdigt forundrade over hur kottet hanteras. En halv ko hanger framme i solen pa utsidan och folk kommer dit och pekar vilken bit de vill ha, men forst klammer de pa kottet med sina smutsiga hander for att kanna att det ar bra. Hundar som springer losa pa gatan kommer fram och gnager pa kottet lite ibland och agaren ar ju inte sa sarskilt uppmarksam. Igar va grannungen inne i affaren. Han tog familjens hundvalp och satte upp den i kottvagen dar den krafsade runt ett tag sen en minut senare lagger var husagare upp ett stort kottstycke i vagen och salger det. Mysigt. Men de ar anda valdigt mana om att vi ska ha det bra och vi far vara med och tycka mycket om vad vi ska ata och sa. Nu har vi ocksa borjat spela kort med pappan pa kvallarna vilket ar lite skoj.

I ovrigt sa tycker vi fortfarande det ar varmt och valdigt skitigt. Folk bara kastar soporna pa vagen sa det ligger skrap overallt. Vi trodde ocksa att vi bodde ganska nara stan men det visade sig vara tjugo minuter med bussen. Stan verkade dock inte va sa mycket att hurra for. Annu fler risiga hus och mer sopor...
I helgen aker vi dock till en strand 2 timmar har ifran med dottern i familjen och hennes kille, blir nog nice!